För nästan ett halvår sen betallade jag för sexmånaders medlemskap på en singel sida. Jag har tömt all information om mig där och inte varit inne många gånger denna sommar. inte en acktivitet harjag anmält mig på. sen i början av semestern betalade jag för en annan den går ut innan nästa vecka är till ändå då ska jag inte va med där heller. Känner att det är inte min grej. Såg en film igår där kvinnan sa att det fanns en trygghet i att han inte skulle stanna kvar. Och det gick upp för mig att det är nog så det är, om jag inte tar nya kontakter utan håller kvar vid den jag givit mitt hjärta för flera år sen, finns trygheten kvar. Jag kommer inte mista honom för han kommer aldrig bli min. Om jag går in i något annat måste jag ge av mig själv, riskera att bli bort vald gång på gång. Och om jag då inte går in fullt i något nytt med själ och hjärta så blir risken att jag blir bort vald inte så stor, för att jag håller mig här i tryggheten. Det är bara det att för varje gång vi pratar lockar han ur mig mer och mer av mig själv, jag riskerar släppa in honom inom muren och bygga upp en tillit till honom som inte bör byggas. Det är inte till honom jag ska skänka min tillit. 

Jag drömnde om min son inatt, han såg så rund ut i ansiktet och frisk ut. Han fyller år till veckan. Jag önskar att det var så att han insett att han behöver bli frisk, men det är nog snarare så att jag måste inse att han är på väg bort. Vilket slöseri med så en så god människa.

Ja det är mycket som kan förändra en människa. För många år sen började jag se på något jag aldrig skulle drömma om,, Sen gick åren och tvn blev något jag inte längre hann med. Efter att åter ha kontakt med personen som genom denne gav mig nyfikenheten att följa detta lag. Har jag nu gått från att läsa statisik och se var i tabelen laget ligger och kolla match datum och match utgång till att lyssna på radion och följa en match..Nu vill jag  så gärna gå på en match med dem. De kommer spela borta här i stan om lite mer än en månad så jag tror jag ska vänta och fråga om någon vill följa mig dit eller så kanske jag vågar mig dit själv, Vi får se..Jag som bara intresserar mig för hockey ska tydligen följa ett fotbolls lag som ligger så långt ifrån min egen hembyggd,,ja mycket ska man uppleva innan livet är över.  

Jag försöker släppa någon fri, men någon blir inte frisläppt. Flera gånger om dagen skulle jag vilja ringa honom,sms honom. Men jag biter ihop. När han ringer är jag mer och mer öppen om vem jag är till igen nytta. Sen första gången han ringde så har jag en underbart lycklig känsla i magen när vi lagt på . Några minuter senare vill jag slå numret och höra hans röst igen.

Nu är det bara idag och imorgon kvar sen börjar vardagen igen. Är lite delade känslor angånde det men man kan inte ha semester jämnt. Sen i dag ska jag på deijt har ingen lust . Men vist lite tidsfördriv kan men kosta på sig.

Jag har snart läst ut Jonas Gardells bok OM GUD. Så när den är klar tar jag upp hans bok OM JESUS.. Så intresant läsning om hur gud skapades genom årtusen den och hur biblen inte är konsikvent om en tolkning.   

Så nu är det inte många dagar kvar av semestern. Börjar smått lägga upp livet efter semestern med att uppdatera min kalender med arbetstider nöjen ledighet och planerad träning. Det här med träningen är jag lite seg på, I måndags tog jag en tre timmar lång promenad runt stan, i går fixade jag naglarna så de är snygga igen. och var på Bio,vi såg Cockpit den var rolig och mysig. Vet inte vad jag ska hitta på i dag. Om jag ska ta och chansa med att cykla ut i värden. tänkte sova bort dagen i dag men halv 8 så kunde jag inte sova mer. Skulle även kunna gå in på biblioteket och låna Jonas gardells Om gud så jag får läsa den klart, hann ju inte läsa ut hela på Gotland.

Hadde ett samtal igår som jag inte vet utgången på men någon förbryllar mig. Så var det nu det som avgjorde så må så vara.

Så då var man hemma här är det tyst och lungt, har börjat dagen med att sova länge och sen inhandla frukost. Nu när det är gjort funderar jag på gå på stan och röra bort allt vin man satt i sig i veckan som var. Nu när frukost är uppäten ska jag bara torka håret sen se om stan är kvar.Blev så tomt utan alla .. 

Livet är helt underbart här. Solen skinner  vareviga dag det är varmt och lungt. Idag har  vi strosat runt i Visby på gator och i butiker. Jag är rätt tyst och går i min egna lilla värd. Vissa går på och pratar som vanligt. När man lever så här upp i varandra flera dagar märker man tydligt vem av ens vänner som viker sig och ställer om sig för andra och vilken som ska ha sin vilja fram först. Jag köpte en kofta i dag jag som inte behöver fler skor koftor eller väskor, så nog slinker det ner ändå. Tänker ofta på någon. måste sluta med det. jag har fått en fin brun ton och känner mig riktigt snygg, det är en skön känsla. Funderar på hur det ska gå att börja om jobba herre gud vad jobbigt att det är så långt till nästa semester. Kommer måsta skärpa mig när jag kommer hem det är slut på att äta onyttigt och dricka vin ständigt å jämnt.    

Fuderar på om jag retar mig på någon på grund av dennes sätt och komentarer för att jag har problem med toleransen eller om det är befogat. Någon vet alltid bäst har alltid rätt och ska styra och komentera alls sätt att utrycka sig. Men i kväll på vår promenad så sa någon av oss något till personen i fråga och fick komentaren tillbaka hur kunde jag få detta vänt mot mig helt plötsligt, ja men jag får ju inte tycka som jag vill svarade den för tillfället drabbade. Och personen blev sur tyst och for för sig själv hela vägen hem på lagom avstånd från oss andra. Jag försöker ändå ta mig möjligheten att vara för mig själv och stänga av från de andra så att känslan av för mycket sälskap ska bli för påträngande och att jag ska bli irriterad och agresiv så att mitt tålamod ska hålla hela veckan, jag är ju så van att vara ensam långa stunder på dygnet. Blir man så av att vara ofrivilligt singel i 8 år.  

Jag vet inte hur jag skulle klara av ett förhållande, efter tre dagar med mina vänninor längtar jag till att bara få stänga in mig eller bara få gå ensam för mig själv en stund. Det är ju inte tänkt att någon jag känner ska få tillgång till denna sida och läsa detta. Är detta behov av att få vara ensam ett tecken på att man är en enstöring eller bara ett bevis på att man varit singel för länge.

Jag tycker om Gotland det är så många fina små hus och blommor överallt. I går var vi till munkkällaren där var det  en tjej som var så full och hon trampade mig på yttersidan av min fot med smalklack , och hade jag inte fått två isbitar av barkillarna hade min fot varit svart blå idag.. skit vad grymt ont det gjorde. Det gjorde så ont så jag blev alldelens stel. Hadde det gjort mindre ont skulle jag reagerat med att knuffa bort eller säga åt henne..Men jag bara lyfte foten och haltade iväg till köket och tittade hur illa ställt det var. De två söta killarna gick genast och hämtade is åt mig och sa att jag fick komma in i köket och sitta en stund. Men jag sa att bara jag inte står ivägen för er klarar jag mig. Blånaden gick ner men sen var jag liv rädd om foten.

Idag cyklade jag iväg och reparerade en av mina naglar innan den skulle gå av.. det var så skönt och trevligt bara få vara själv och se hur staden såg ut lite utanför muren. Jag var lite tidig så jag gick runt och hitta en glasskiosk med så billig kulglass gämfört med Stockholm. Ikväll har jag sagt att jag inte orkar vara ute på något ute ställe utan vill bara va nyckter och gå och titta på stan.. Jag fick tillslut med mig dem alla. Så jag hoppas det blir lite lungt och inte en massa stoj å stim somdet är hela tiden vi är vaken. Vi har jätte kul hela tiden men ibland blir det bara för mycket för mig.