Efter att midsommar tagit slut så står jag här. Mina kvinnliga vänner ville att jag skulle läsa en bok. Vilket jag gjorde,de svar jag fick var mer förbryllande än jag skulle ha önskat. Så jag ringde min maliga bästa vän och fick klara tydliga men lika så negativa svar. Så nu står jag här helvete.Vad är det för fel på min inteligens, inget alls det är bara det att jag är så otroligt dum att jag får för mig saker och tolkar dem lite så som jag vill. Jag vet att min sanning inte är allas sanning.. Jag har beslutat mig för gång efter gång att ingen längre ska få använda mig som leksak. Och för att inte behövas säga nej så inbillar jag mig att det är jag som bestämmer. Men gång på gång så  inser jag att jag bara lurar mig själv. Med att inte höra på det örat, som tydligt talar om var tåget är på väg. Mina vänner försöker uppfostra mig och vill att jag ska inte säga spontana saker ute bland folk att jag ska tänka på hur jag framställer mig själv. Det är bara det att så som jag utrycker mig och svamlar ute bland folk inte är så som jag är bakom min mur. Jag skulle inte bete mig eller släppa på min kontroll eller min moral så som det låter. Men jag är så van att skydda mig från att folk ska komma mig för nära så jag inte blir mer sårad än jag hela tiden blir av att släppa folket in på mig. Andra börjar inte omedelbart tycka om folk. men det gör jag jag bara kan inte rå för att jag bara faller för människor ögonblickligen. Och jag har inte en tanke på sex. även om det är en kille. Jag bara älskar människan och vill ta reda på så mycket om han/hon som det går.

Jag träffade nyligen en som sa att han insett att jag var atraherad av honom från första stund. Oj så fel han tolkat mig. Jag bara Äslakde honom för hans utstrålnig han sätt att prata hans dialekt. Jag skulle kunna höra honom prata dygnet runt. Ta på honom, men Sex inte en tanke på det. Sen när jag lik förbannat gjorde bort mig och hade sex så var det väl inget fel på det igentligen bara att jag borde inte haft det. Varför jag inte tänker sex när jag blir förälskad i någon.Ja ,jag var uppfostrad med att en tjej inte fick tycka att sex var okey. Sen hade jag en man som inte tyckte det var okey att ha sex med mig om jag inte bara hade det för att han skulle få som han ville, men jag fick absolut inte få ut något av det. Att lära sig att inte få orgasm eller slappna av och tappa kontrollen. Sätter sig. Jag är så låst men att öppna sig är så jävla svårt när man måste lära sig hur andra fungerar så man inte lurar in sig i ett hörn igen. Jag vill hitta någon jag kan lita på. som är med mig för att han tycker om mig för den jag är och inte för att få sex. Men troligast är de de männen jag ratar på grund av att jag inte finner dem annat än deprimerande och i behov att en terapeft.  Vilket jag så ofta också blir. Det är väl de männen jag skulle välja för att bli älskad för den jag är. I alla dessa fall när jag inte vet vad männen har i kikaren är det skönt ha min vän. För hur det än är så förklarar han hur män tänker. Och får mig på bra humör även om jag skulle kunna lägga mig ner å gråta för att jag är så dum som gör mig själv så illa. Antingen måste jag öppna mig eller stänga mig helt. Jag måste i alla fall inte slå ner på mig själv med att ,Och bara för att dem jag tycker om inte inser att jag är underbar, är jag inte mindre värd för det. Att jag är bra måste jag jobba med nu.. Lev och låt leva. Ännu ett förväl. Och när jag känner att saker kommer bli fel måste jag stå på mig. För det slutar alltid fel.

Jag har öppnat en ny blogg. Varför? Jag vet inte. Jag skulle vilja att jag någon gång kunde skriva öppet och klarspråkigt om sånt jag tänker på i dagboks format. Nackdelen är ju att man måste ute stänga folks namn så det inte kan kännas igen eller tar illa vid sig om det skulle vara så att det man skriver kan tolkas negativt från deras vinkel. Vem är jag ,vilka bryr jag mig om var får mig arg, Vad gör mig glad. Idag fick jag ett sms från min dotter där hennes son ritat en gubbe som fick Ekg. med hjärt kurva och allt. sånt gör mig glad och så ledsen i samma stund. han är söt och ritar en bild som han vill visa mormor. Saken är ju den att han har själv just varit och tagit ekg på sitt lilla hjärta. Mitt äldsta barnbarn blir 5 år i höst och är en av de 1000 barn per år som föds med hjärtfel i Sverige han har ett halvt hjärta där högra hjärthalva är totalt bort kopplat på grund av att det är missbildat men efter att fått bilder och förklaringar i det oändliga av min dotter om var hans hjärtfel heter och hur det opererat honom kan jag än i dag inte ett dugg om det. Kan vara att jag tycker att det är så otroligt smärtsamt tänka på att han faktiskt kan dö i morgon. När han var ny född och det var allhelgonahelg var vi alla i kyrka för att det skulle be och läsa upp namnen på de som inom församlingen dött under året. Och eftersom min föredetta svärmor och barnens Farmor dött någon månad innan mitt barnbarn föddes, var vi samlade för att ta del i bönen. det enda jag såg framför mig när jag satt där men pojken i famn var denna vita lilla kista han kunde ha legat i där framme i kyskgången.