Hon min dotter ska gifta sig i hemlighet. I samma kommun som hon döptes i 25 år tidigare. Hur känner jag för det jätte roligt att hon får gifta sig med killen hon varit kär i sen evigheter och som de återförenats efter att båda haft ett liv att komma från för att komma till ett liv. Lite kryptiskt ja jag vet. Men det var inte deras historia jag skulle berätta här. Utan min, mitt liv nu och min historia, mina tankar och känslor. Sen ska de ha sin fest i sommarstugan, inte i vilken sommarstuga som helst utan den hennes farfar bygg den som jag har varit i året runt från det året jag blev 18. Tills året efter jag separerade från barnes far. Denna stuga som inte längre är min, inte min oas. Där jag målat sängar i sovstugan, skåpen i köket. där jag suttit sen barnen somnat eller innan de vaknat och lysnat på radion ,med en bok framför öppenspisen. med endast stearinljus som ljuskälla, en uteplats med hundra åriga spröjsade handblåsta fönster som jag samlat ihop och skrapat och målat. för att inte säga tvättat. Denna stuga som jag nu inte har rätt att vistas i. Och jag kan inte inta den vanliga rollen när barnen har något som ska firas. Och jag måste träffa deras pappa. Jag kan inte ställa mig i stugan å koka kaffe ,duka och lägga upp ta bort, diska och städa. 

Jag hade tänkt åka upp och tömma mitt förråd denna vecka men på grund av hennes bröllop måste jag ju åka upp senare. Jag vill inte vara ensam där på bröllopet. utlämnad åt hela situationen. Nu måste jag lösa det här med förrådet på något sätt och dessutom ta ut extra semesterdagar. Egoistiskt ja jag vet,Det är sånt här som blir när man väljer flytta flera mil från alla. Det var det här jag valde när jag valde ett liv här nere. Och att tvingas träffa barnens pappa mot min vilja valde jag ju när jag skaffade barn med honom. Bara för att barnen är vuxna slipper man inte från deras andra förälder hur gärna man ändå vill suda ut den från ens liv.Och värst av allt är att jag måste uppföra mig glad och positiv, för att min dotter ska få en underbar dag.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så trött, är på jobbet. Omringad av bitter f..or och sur k..ar. längtar sjukt mycket efter att få prata med någon. ...

Sitter på en liten höjd och andas. Han behöver bara ringa så går alla mina beslut lösas upp i sömmarna. Vill bara ringa upp och säga att jag är här kom och hämta mig. Men jag säger ingenting. ...

Funderar på varför jag går och förväntar mig att det ska ringa. Det är inte troligt och jag har ju bestämt mig för att det inte kommer hända. På jobbet är uppenbarligen några avundsjuk på mig. Vilket börjar trötta ut mig....

Sitter och tar en fika på stan bara för att tiden ska gå. I kväll är det styrelsemöte. Jag har bättrat mig från att flera gånger kolla någon, till lite mindre många gånger. Snart har jag avvänt mig detta beteende. Jag har även köpt mer garn och strum...

Jag måste sluta ge någon en ursäkt för att den inte handlar så som jag önskar. Jag måste inse att det inte är så som jag önskar. Och lämna och gå vidare. ...